fbpx

Redo för en ny fas i livet

Redo för en ny fas i livet

Förlåt för tystnaden här – massor på jobbet i kombination med flytt gav inte mycket tid över till annat! Men nu är vi på plats i huset och är redo för en ny fas i livet. Magen växer så det knakar och lillan sparkar hela tiden. Hennes saker börjar komma på plats i barnkammaren och katterna är riktigt förtjusta i spjälsängen. Och min absoluta favoritsysselsättning just nu är att smyga in där, sätta mig i amningsfåtöljen och kolla på alla söta barnkläder som hänger i garderoben.

Så berättade vi om graviditeten för min pappa

Så berättade vi om graviditeten för min pappa

Som jag har berättat förut så hade M och jag lite olika syn på hur vi skulle berätta om graviditeten. M tyckte att ”det är väl bara att berätta” och jag ville göra något speciellt. Så vi kompromissade och berättade på ett roligt sätt för min familj och ”bara sa det” till hans men bestämde att vi skulle göra det vid jul. Så något av det första jag gjorde när vi fick reda på att vi plussat var att beställa en flytväst för bebisar. Min pappa älskar nämligen att segla och spenderar hela sin sommar i båten så vi bestämde oss för att berätta för honom genom att slå in en flytväst och en lapp i julklapp. Han blev så chockad och glad att han började gråta – helt klart roligare än att bara berätta!

Ni som är gravida eller har barn sen tidigare, hur berättade ni om er graviditet?

Veckans planer v15

Veckans planer v15

Förra veckan var en sån där vecka när jag inte riktigt fick livet att gå ihop. Månadsbyte innebär alltid en intensiv rapportvecka på jobbet och jag har suttit med huvudet nedgrävt bland en massa statstik och varit för trött för att göra något efter jobbet. Så bloggen fick vara tyst hela veckan – vilket på sätt och vis var ganska skönt. Men nu är jag tillbaka och här är veckans planer!

Måndag: fortsatt intensivt med rapporter på jobbet, vi har en som inte blev helt klar förra veckan.

Tisdag: till Cancerfonden för att presentera månadens rapport och gå igenom allt content som gjordes för mars och hur vi kan förbättra oss.

Onsdag: spännande dag på jobbet med kunskapsdelning om det senaste inom content.

Torsdag: första lugna dagen på två veckor – ska ge mig på jakt efter bra gravidkläder. Magen börjar bli gigantisk.

Fredag: sista fredagen i lägenheten!

Helg: vår sista helg i lägenheten. Ska gå igenom och rensa lite så att allt är klart att packas när flyttfirman kommer och ska ordna det på måndag. Känns så konstigt att vi faktiskt ska flytta nu!

Vad ska du göra i veckan?

Ett tips för att organisera bebisens garderob

Ett tips för att organisera bebisens garderob

Jag tror att alla som har varit inne på en barnavdelning vet hur otroligt mycket gulliga kläder det finns att köpa! Och jag lovar att när det ligger en liten bebis där i magen är det väldigt svårt att inte köpa precis just allt. Särskilt nu när vi vet att det är en flicka, det är tyvärr fortfarande ganska ont om fina, könsneutrala bebiskläder. Men, oavsett vad man köper för kläder är det lätt att köpa för mycket och att glömma bort vad man redan har, så jag tänkte dela med mig av ett tips för att organisera bebisens garderob och se till att man inte köper för mycket. Eller i alla fall att man vet vad man redan har.

Det är ett trick som jag faktiskt använder för min egen garderob också. Jag fotograferar helt enkelt allt och skapar album i telefonen! För bebisens garderob har jag gjort ett album per storlek och för min egen garderob har jag ett album per säsong. Då får man en smidig överblick och det är lättare att se till att det man har matchar. När det kommer till bebisens kläder så hoppas jag också att det innebär att jag inte kommer ha köpt massor av saker som blir oanvänt för att man har för mycket. Det ligger ett paket från HM på posten och när det kommer har vi allt vi behöver i de två minsta storlekarna, så nu är det slutshoppat där. Men lite marginal för att släktingar och vänner säkert inte kommer kunna låta bli att köpa saker i strl 50 och 56 trots att vi har sagt att de hellre får köpa större storlekar 😛

Att jag är psykiskt sjuk betyder inte att jag kommer bli en dålig mamma

Att jag är psykiskt sjuk betyder inte att jag kommer bli en dålig mamma

Sen vi gick ut med att vi väntar barn så har 99,9% av alla kommentarer varit positiva, men inte alla. Mig rör det inte särskilt mycket i ryggen med elaka kommentarer, men det finns två som jag skulle vilja bemöta. Och de handlar om att en psykisk sjukdom automatiskt skulle göra en till en dålig förälder eller att det är fel att skaffa barn när man är psykiskt sjuk. De kommentarerna jag har fått är

”Du borde väl för fan ha förstått att det inte är meningen att psykiskt sjuka människor ska få barn när ni inte kunde bli gravida själva”

och

”Hur i helvete kan du vara så självisk att du skaffar barn när du är psykiskt sjuk?”

Hade man sagt likadant till en frisk person?

Den första kommentaren får mig bara att undra om personen skulle ha sagt så till ett friskt par som behövde hjälp med IVF för att kunna bli gravida. Min psykiska sjukdom och mina svårigheter att bli gravid har inget alls med varandra att göra. Och om det nu finns en högre makt som tycker att psykiskt sjuka människor inte ska kunna skaffa barn så hade jag inte blivit gravid med IVF heller. Men den visar på en underliggande bild av att psykiskt sjuka personer är olämpliga och dåliga föräldrar, precis som kommentar nummer två.

Det är inte säkert att mina barn drabbas av min sjukdom

Det verkar finnas en del som tycker att det är själviskt att skaffa barn om man har en psykisk sjukdom, både för att barnet skulle kunna ärva sjukdomen och för att de drabbas av den på andra sätt. Först och främst så kanske man kan konstatera att det alltid är själviskt att skaffa barn, det är inget man gör för någon annans skull. Det gör man för att man själv längtar efter att bli förälder. Och för det andra så är det inte alls säkert att barnet ärver sjukdomen eller på något sätt drabbas av den.

De som läst min blogg ett tag vet att jag har varit väldigt rädd för att eventuella barn ska ärva min bipolära sjukdom och att det inte alls var ett lätt val att försöka bli gravid. Det är en av världens tio mest handikappande sjukdomar och den är ärftlig. Men det betyder inte att mina barn måste få sjukdomen eller att det är värre att skaffa barn som psykiskt sjuk än som fysiskt sjuk. Min upplevelse är att man inte alls blir lika ifrågasatt om man exempelvis har diabetes och skaffar barn, trots att det finns en risk att barnen på olika sätt drabbas av förälderns sjukdom. Dessutom, om våra barn skulle ärva min sjukdom så finns det ingen som är bättre utrustad för att stötta dem än vad jag är.

Vi har ett ansvar för att ha en plan

Därmed inte sagt att det finns en risk att våra barn drabbas av min sjukdom. Jag är i perioder väldigt sjuk och det är klart att det påverkar mina anhöriga och särskilt min närmsta familj. Det gör att jag har ett ansvar för att ta hand om min sjukdom och minska mina sjukdomsskov så gott det går. Och vet ni? Jag har inte haft ett allvarligt skov på tre år. Jag har kunnat avbryta mina manier genom att ta en sömntablett och förebygga svåra depressioner genom att vara sjukskriven på deltid. Jag tar ansvar och oftast märks min sjukdom inte av. Ibland kommer M behöva ta nattningen själv och ibland kommer jag vara hemma på dagarna medan barnen är i skolan, men det är inget som är särskilt konstigt. Och vet ni vad? Vanliga människor blir också sjuka eller är frånvarande vissa dagar, då löser man det med att den andra partnern steppar upp eller att man har barnvakt. Och mina barn kommer ha turen att ha en alldeles fantastisk pappa som finns där när jag är borta. Oavsett om det är för att jag jobbar över eller för att jag behöver sova.

Att vara frisk är ingen garanti för att man blir en bra förälder

Men allra viktigast i relation till allt det här är nog att säga att en person är frisk är ingen garanti för att hen kommer bli en bra förälder. Precis som en psykisk sjukdom inte är en garanti för att man kommer bli en dålig förälder. Det är våra handlingar och våra val som avgör det. Det finns gott om friska personer som är långt ifrån bra föräldrar för att de väljer att inte vara det. Och det finns gott om psykiskt sjuka personer som är underbara föräldrar.

Både jag och min sambo kommer göra allt för att våra barn ska ha det så bra som möjligt. Hur vi gör det har bara vi och våra närmsta med att göra, men jag blir så himla trött på att personer tror att min sjukdom kommer att göra mig till en dålig mamma för det är så långt från sant som man kan komma.