Therese Molander

therese augusti 12, 2019 Goal getter

Mina intentioner v.33

Här i bebisbubblan flyter dagarna ihop men jag tror att det är måndag idag 🙂 Efter två veckor med O och lite drygt en vecka hemma börjar vi hitta små rutiner vilket känns otroligt skönt – jag mår bäst med rutiner. Något jag brukar göra varje vecka är att sätta mål för mig själv men det känns inte helt rätt med en liten bebis hemma, så jag tänkte sätta intentioner istället. Helt enkelt saker jag vill göra och skulle kunna ha som mål, men om det inte bockas av är det inte hela världen – lilla O och livet får styra vad som klaras av.

Komma igång med mamma-mage-appen

Om ni är eller har varit gravida så har ni säkert hört talas om mamma-mage-appen. För er som inte gjort det så är det en app med träningspass anpassade för att få magmusklerna att hitta tillbaka till varandra – de delas under graviditeten och man tappar bålmuskulaturen. De säger att man kan börja med den direkt efter förlossningen oavsett om man fött vaginalt eller via kejsarsnitt men jag har kännt att jag har velat låta såret läka lite först. Men nu är det dags att komma igång, jag saknar verkligen att ha bålmuskulatur!

Ta hand om mitt yttre

Det här kan låta så himla larvigt men jag vill ta hand om mitt yttre. Inga massiva grejjer här, bara ta tid till att tvätta ansiktet, hålla håret rent och fila naglarna. Jag mår helt enkelt bättre när jag får ägna en kvart, trettio minuter om dagen åt det. Kanske allra mest för att det är en liten stund för mig själv. Att ha en ammande nyföding är rätt tufft och den stunden i badrummet är magisk – jag får vara bara mig.

Röra på mig

Under graviditeten har jag haft så ont i kroppen att jag knappt kunnat ta mig tre-fyra meter från sovrummet till toaletten. Det har gjort att jag har varit väldigt isolerad och absolut inte kunnat ta promenader, cykla, paddla eller annat som jag brukar göra för att hålla igång. Men nu är smärtan borta och jag kan göra saker igen! För att fira köpte jag en Fitbit i förra veckan och jag hoppas att den kan motivera mig till att hålla igång. O förtjänar en pigg mamma som orkar leka med henne och då måste min kropp vara i form.

Har du några mål eller intentioner inför veckan?

therese augusti 11, 2019 Uncategorized

Två veckor som mamma

Idag har det gått två veckor sen O föddes och vårt liv förändrades helt och hållet. Det känns som att hon alltid har varit här samtidigt som jag inte kan förstå att det redan har gått två veckor! Jag känner inga enorma, överväldigande kärlekskänslor som gör att hela jag håller på att brista, de där känslorna som alla pratar så mycket om. Däremot känns det så otroligt självklart att just hon ska vara hos oss. Det finns inget annat, det är bara så det ska vara.

Det där med att inte känna så starka, överväldigande känslor oroade mig lite först. Men nu börjar jag lugna mig: det finns ingen tvekan om att jag älskar henne mest av allt på hela jorden och den där känslan av självklarhet är väldigt lugnande. Dessutom ska ju mina mediciner, som är stämningsstabiliserande, ta bort toppar och dalar om de fungerar. Och det verkar de ju göra.

De här två första veckorna har i alla fall varit både magiska och surrealistiska. Även om det känns alldeles självklart att hon ska vara hos oss så är det svårt att förstå att hon äntligen är här. Vår lilla dotter som vi har kämpat så mycket för. Min dotter. Jag är mamma – det är så svårt att förstå.

Och jag mår oförskämt bra. M tar som sagt hela nätterna så att jag får sova från strax efter 22 fram tills O vaknar vid 06 och vill ha mat. Så trots att jag är nyförlöst och har en tvåveckors bebis hemma har jag inte varit såhär pigg sen vi började med alla hormoner för två år sen. Det känns fantastiskt. Och dagarna lunkar på i samma tempo: mat, promenad, sova, mat, sova, mat. Allt som oftast med en kelig katt i närheten. Jag börjar faktiskt bli lite rastlös, så det kommer nog komma lite mer uppdateringar här.

therese augusti 7, 2019 Mammaliv

Livet som mjölkmaskin

Tänkte bara titta in och säga tack för alla gratulationer. Vi lever fortfarande i vår lilla bebisbubbla där dagarna består av kramar, matning, blöjbyten och kräktorkning. Jag försöker sakta vänja mig vid livet som mjölkmaskin där det ska ammas och pumpas. Eftersom lilla O kom tidigt behöver hon ammas eller flaskmatas var tredje timme, helst med bröstmjölk. Och mjölk finns det, jag känner mig verkligen som en ko och önskar att jag inte åt medicin så att jag hade kunnat donera en del.

Annars så mår jag i alla fall äntligen bra igen. Smärtan i kroppen är borta, nästan all vätska jag har samlat på mig under två år med antingen hormoner eller graviditet är borta och eftersom M tar nätterna och matar med pumpad mjölk så får jag sova ordentligt. Jag hade nog inte riktigt förstått hur ont jag har haft förrän smärtan försvann. Helt plötsligt känner jag mig som en ny människa!

Men nu tillbaka till bebisbubblan ett par dagar till!

therese augusti 4, 2019 Mammaliv

Hon är äntligen är här

Den 28 juli klockan 09:58 föddes äntligen vår lilla dotter med ett akut kejsarsnitt på Karolinska Huddinge. Hon är alldeles fantastiskt perfekt med tio fingrar och tio tår. Vi lever i bebisbubblan just nu och njuter av vår lilla familj.

Tänkte försöka skriva om förlossningen till veckan, den var traumatisk och trygg på samma gång. Personalen på förlossningen, operation och BB på Karolinska Huddinge är helt fantastiska. Vi kunde inte ha haft det bättre och jag är så glad att vi bor i just Sverige med tillgång till den vård vi har. Mycket kan sägas om förlossningsvården i Sverige och Stockholm men personalen gör verkligen allt de kan för att man ska ha det bra.

therese juli 14, 2019 Gravid

Det är lite tungt just nu

Det är lite tungt just nu, på ganska många sätt. Dels rent fysiskt, kroppen är tung och det mesta gör ont. När M jobbar försöker jag att minimera gångerna jag behöver gå upp och ned för trappan så att han kan knuffa upp mig när han väl är hemma. Sen är det tungt psykiskt. Det antar jag att det är för de flesta i slutet av graviditeten, man vill bara att det ska ta slut, men det är extra jobbigt med min sjukdom och att inte få sova. Förhoppningsvis får vi en tidig igångsättning men än är det ett par veckor kvar tills det går att göra. Så just nu är det fokus på en dag i taget.

Jag fokuserar på att sova och att pilla så mycket med min lilla trädgård som jag orkar, vilket är extra roligt just nu när allt börjar blomma. Jag har haft en liten rutin varje förmiddag när jag vaknar: jag skyndar mig fram till fönstret, drar upp rullgardinen och försöker se om någon blomma slagit ut. Och idag var första gången det fanns en blomma!

Så jag rusade ned för trappen, inte för att jag kan rusa särskilt snabbt och ropade “jag har fått en blomma, jag har fått en blomma, jag har fått en blomma!”. Och M trodde att jag hade blivit smått galen men försökte engagera sig i min nyutslagna pionvallmo. Han får en stor guldstjärna för att han försöker i alla fall.