Mina rutiner för att skapa meningsfulla möten

Mina rutiner för att skapa meningsfulla möten

Jag hatar att ha möten där det antingen är ineffektiva eller där det känns som att man mest har möten för att ha möten. Det kanske är en del av min asperger, men jag avskyr saker som är ineffektiva eller orationella. I min värld är ett dåligt möte slöseri med tid, och även möten som egentligen skulle kunna tas via mail. Till exempel ett rent informationsmöte eller en löpande avstämning mellan två personer. Tid är dyrbart och jag lägger hellre min tid på att skapa resultat. Så när jag håller i möten har jag ett par rutiner för att skapa meningsfulla möten.

Rutiner för att skapa meningsfulla möten

Den första rutinen är att se till att alla vet vad som gäller. När jag har jobbat på stora organisationer där jag har varit chef har vi haft en nedskriven mötespolicy, precis som man har en semesterpolicy eller en alkoholpolicy. Det är för att alla ska veta vad som gäller. I en mindre organisation eller ett projektteam kan det räcka att prata med alla om det.

Skicka ut agendan och ta feedback på den i förväg

Den andra rutinen för att skapa meningsfulla möten är att skicka ut mötesagendan och ta input på den i god tid innan mötet. Vad som är god tid beror såklart på vilken typ av möte det är. Den här rutinen har två syften: den första är att se till att alla vet vad som ska avhandlas på mötet, den andra är att fånga upp viktiga saker så att de inte missas. Många gör det här under en punkt för övriga frågor på agendan, och det har både för och nackdelar. I mina ögon är den största nackdelen att övriga deltagare inte hinner förbereda sig för punkten och då blir det dåliga diskussioner.

Lästips: så formulerar du mål som gör att du når dina drömmar

Se till att alla vet sin roll på mötet

Man kan ha olika roller på ett möte: mötesledare, sekreterare, deltagare, observatör eller vara föredragande av en punkt för att nämna några. Genom att se till att alla vet deras roll underlättar man för dem att förbereda sig och ser till att det inte blir några missförstånd. Ett exempel på när jag själv tydliggör min roll genom att fråga innan är när jag ska med på ett sälj- eller ett kundmöte där det inte finns ett pågående projekt som jag driver med den kunden. Min roll kan vara väldigt olika beroende på läget i den situationen: ibland vill säljaren att jag driver en kreativ process och ibland vill hen att jag är med för att observera och lära känna kunden. Oavsett så förväntas det olika saker av mig på mötet och vet jag vad min roll är så blir det lättare att leverera rätt resultat. Detsamma gäller alla andra, så jag brukar försöka vara tydlig med allas roller.

Lästips: så skriver du en att-göra-lista som gör dig mer produktiv

Kräv att alla är förberedda så att ni kan gå direkt in på diskussionerna

Den sista riktigt viktiga rutinen för att skapa meningsfulla möten är att kräva att alla är förberedda. I mina ögon har man inte på ett möte att göra om man inte har läst agendan eller handlingarna innan. Genom att kräva att alla är förberedda kan man hoppa direkt in i diskussionerna och spara viktig tid. För er som är föreningsvana eller har haft mycket möten så kan man säga att det är att anse att en handling är föredragen om den har skickats ut skriftligt. Det betyder att man inte ska behöva gå igenom den igen på mötet utan alla förväntas ha läst den innan, förberett sin input och vara redo att diskutera.

Har du några tips på rutiner för att skapa meningsfulla möten?

DIY Lipscrub med honung och hallon

DIY Lipscrub med honung och hallon

Jag använder läppstift nästan varje dag och för att det ska sitta bra vill min ha mjuka, återfuktade läppar utan hudflagor. Lösningen är att ett par gånger i veckan använda en lipscrub som exfolierar och återfuktar läppara. De flesta lite dyrare märken har egna varianter, men då är de just dyra. Och innehåller en massa ingredienser och konserveringsmedel som jag inte vill ha i närheten av min mun och råka få i mig. Så jag brukar göra en DIY Lipscrub med honung och hallon för en bråkdel av priset av att köpa en.

Min DIY Lipscrub innehåller hundra procent aktiva ingredienser och har varken kemikalier eller konserveringsmedel eftersom den inte behöver klara flera år på en butikshylla. Den är också helt fr i från uttorkande alkohol och mikroplaster som förstör våra hav. Men bäst av allt är att den gör läpparna underbart mjuka och återfuktade, och jag behöver inte vara rädd för att få i mig något eftersom alla ingredienser är ätbara. Faktuom är att jag nästan har svårt att hålla mig från att slicka mig om läppana för att min favorit smakar hallongodis!

Recept: DIY Lipscrub med honung och hallon

Det är väldigt enkelt att göra en DIY lipscrub: du behöver något mjukgörande och något skrubbande. Min favorit DIY Lipscrub görs på fyra ingredienser: honung, hallon, olivolja och strösocker. Honung är basen som gör skrubben krämig och är dessutom antiinflammatorisk och lugnande. Olivoljan återfuktar på djupet, sockret skrubbar och hallonen ger en underbar färg och doft. Alla beautyprodukter är väl roligare om de ser fina ut och doftar gott, eller hur? När du använder den masserar du in lite på läpparna och låter sitta i fem minuter innan du tvättar bort och njuter av dina supermjuka läppar!

Ingredienser: DIY Lipscrub med honung och hallon
  • 2 tsk honung
  • 1 tsk olivolja
  • 3 tsk socker
  • 6 frystorkade hallon
Gör så här:
  1. Smula sönder de frystorkade hallonen.
  2. Blanda alla ingredienser.
  3. Häll upp i en lufttät burk. Skrubben håller i 1-2 månader.

Borde jag börja vlogga om hur det är att leva med bipolär sjukdom?

Borde jag börja vlogga om hur det är att leva med bipolär sjukdom?

Tidigare idag satt jag och drack kaffe och pratade med en av mina kollegor, som bland annat varit med och startat upp loppi.se. Hon tycker att jag borde börja vlogga om hur det är att leva med bipolär sjukdom. Vad tycker ni, borde jag göra det?

Bilden är från när jag var i Uppsala i helgen och är på min absoluta favoritoutfit just nu: kjol från Lindex och blus från MQ. När jag hittade kjolen och blev helt förälskade tänkte jag att det var ett dumt köp om man kör på capsule wardrobe. För hur ofta kommer man att använda en metallicskimrande rosa kjol? Väldigt ofta visade det sig! Det är nog det mest använda plagget i min garderob förutom jeans.

Så gör du för att formulera mål som gör att du når dina drömmar

Så gör du för att formulera mål som gör att du når dina drömmar

Jag har berättat att jag är en riktig drömmare och vilken teknik jag använder för att identifiera mina drömmar. När jag väl har identifierat en dröm brukar jag göra en action plan för hur jag ska uppfylla drömmen. Och steg ett är att göra om en dröm till ett mål. Att formulera mål som gör att du når dina drömmar är lite klurigt, men om man använder sig av mallen för SMARTA mål så är chansen större att man kan nå dem.

Använd SMART för att formulera mål som gör att du når dina drömmar

När du ska formulera mål som gör att du når dina drömmar kan du använda SMART-modellen. Det är en modell som ofta används för målformulering i företag och organisationen. Tanken bakom den är att konkretisera målen så mycket att de är lätta att förstå och enklare att följa upp. Jag tycker att det är en superbra modell som fungerar utmärkt även för personliga mål.

Vad är SMART

SMART står för Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Det är helt enkelt fem parametrar som alla mål ska uppfylla och en mall för hur du kan formulera mål som gör att du når dina drömmar.

Ett exempel på ett SMART mål är: Jag ska styrketräna tre gånger i veckan under perioden januari till juni.

Lästips: så tar du reda på vad din dröm är

Formulera mål så att de är specifika

Målexemplet är specifikt: jag ska styrketräna

Att man vill att ett mål ska vara specifikt är för att man ska kunna mäta effekten. Här är det att jag ska styrketräna, en annan formulering hade kunnat vara ”jag ska komma igång med träningen”, men det är snarare en vision än ett mål. Ett specifikt mål hjälper helt enkelt till att veta exakt vad det är man ska göra.

Formulera mål så att de är mätbara

Målexemplet är mätbart: jag ska styrketräna tre gånger i veckan

För att kunna följa upp ett mål behöver man kunna mäta det. Om man jämför med visionen ”jag ska komma igång med träningen” så är det inte helt enkelt att mäta det, och framför allt är det otydligt. Har jag kommit igång med träningen om jag tränar en gång? Eller två? Eller ska jag göra det regelbundet? Genom att säga att jag ska mäta träningstillfällen och att de ska vara minst tre gånger i veckan är det enkelt att mäta hur väl jag uppfyller mitt mål.

Lästips: så skriver du en att-göra-lista som gör dig mer produktiv

Formulera mål så att de är accepterade

En viktig del i att formulera ett mål är också att det är accepterat. Det är speciellt svårt i ett företag eller en organisation. Det är enkelt för en chef eller en ledning att sätta ett mål men svårare att veta om de som ska utföra arbetet accepterar målet och håller med om det. När man sätter personliga mål kan man fråga sig själv om det här är något JAG verkligen vill göra för mig själv. Jag skriver till exempel ofta upp ett mål eller en vision om att jag ska bli en person som springer regelbundet. Och det är ju en fin vision på många sätt: jag ser mig själv springa längs strandpromenader när jag är ute och reser. MEN. Jag hatar ju att springa. Så det är egentligen inget accepterat mål och då kommer jag ha svårare att uppfylla det för jag accepterar ju inte målet.

Lästips: samla dina komplimanger för en egoboost en dålig dag

Formulera mål så att de är realistiska

För att ett mål ska kunna uppnås är det också viktigt att det är realistiskt. I en drömvärld skulle jag träna två timmar om dagen, men det kommer aldrig att hända. Alltså är det helt orealistiskt att sätta det målet. Vad som händer när man sätter ett orealistiskt mål är att det känns som att det inte är någon idé att försöka nå målet, så man jobbar inte så hårt med det som man borde. Jag brukar därför sätta ribban på en realistisk och lite lägre nivå så att jag känner att det är enkelt för mig att nå det. Sen när jag är uppe på den nivån höjer jag ribban lite. Jag tar helt enkelt konceptet med realistiska mål ett steg längre och gör det till en tvåstegsraket där jag får känna att jag når mål enkelt och snabbt. Det blir en bra egoboost som gör att jag vill kämpa lite hårdare.

Formulera mål så att de är tidssatta

Det sista steget i SMART-modellen för att formulera mål är att göra dem tidssatta. Och det hänger helt enkelt ihop med att de flesta presterar bättre om de får en (realistisk) deadline. Om jag vet att jag ska träna tre gånger i veckan under perioden januari – juni kan jag inte skjuta upp träningsstarten till mars – då har jag ju missat halva perioden.

Samma sak om målet skulle vara att spara ihop en buffert på sex månadslöner innan jag fyller. När målet är tidssatt kan jag direkt räkna ut hur lång tid det är kvar och hur mycket jag behöver spara varje månad. Annars kanske jag bara skulle skjuta det framför mig och aldrig få till den bufferten. Att ha en deadline för ett mål gör också att man vet när det är slut och när man ska utvärdera.

Använder du någons speciell teknik för att formulera mål som gör att du når dina drömmar?

Hellre slav under medicinerna än under min bipolära sjukdom

Hellre slav under medicinerna än under min bipolära sjukdom

Något som ofta kommer upp när man pratar om bipolär sjukdom eller andra psykiska sjudomar är mediciner. Och jag får mycket frågor om det. Vilka ska man ta. Vilka doser. Vilka fungerar. Vilka har biverkningar. Vilka är biverkningarna? Något man också ofta stöter på är bipolära mediciner som inte vill ta mediciner. Många säger att det är för att de inte är sig själva med medicinerna: att delar av deras personlighet försvinner. Ett de saknar manierna och energin. Kreativiteten och tankarna. Att de inte vill vara slavar under medicinen.

Lästips: tre saker att tänka på om du har en bipolär kollega.

Jag har egentligen bara en sak att säga om det: jag är hellre slav under medicinerna än under  min bipolära sjukdom.

Jag har skrivit om vilka saker jag gör varje dag för att hantera min bipolära sjukdom. En av de sakerna är att ta mina mediciner och jag kan tänka mig få saker som är viktigare för mitt välmående än det. Utan medicinerna kan jag inte leva ett normalt liv. Helt enkelt för att jag inte kan kontrollera mina energinivåer. Att leva med manier och depressioner är inget värdigt sätt att leva. Och jag är miljarder gånger hellre slav under medicinerna och mår bra än slav under sjukdomen och utan möjlighet att leva det liv jag vill leva.

Lästips: tre sätt som min bipolära sjukdom har gjort mig till en bättre entreprenör.

Med det sagt är det en kamp att hitta rätt medicinering. En som gör att man mår bra och är sig själv utan för många biverkningar. Och när man har gjort det får man inte bara leva ett bra liv med bipolära superkrafter. Man kommer inte heller känna sig som en slav, vare sig under medicinerna eller under sjukdomen.