Så vet du om du har rätt till ersättning för försenat flyg

Så vet du om du har rätt till ersättning för försenat flyg

I mars var jag och min sambo i New York för att (trodde vi) njuta av våren och äta god mat. Kvällen innan hade vi packat och var redo att ge oss iväg till Arlanda strax innan lunch när vi fick mardrömssmset: ert flyg är inställt. Nu löste det sig ganska bra och en minut senare fick vi reda på att vi blev ombokade till en flight med mellanlandning i Oslo. Förutom att vi behövde vara på Arlanda vid 06 istället för 10 blev det bara bra för oss: vi var i New York två timmar tidigare än planerat och hann njuta lite extra. Men jag är som jag är och hade stenkoll på att man har lagstadgad rätt till ersättning för försenat flyg, om det blir inställt eller om man blir ombokad och behöver vara på flygplatsen mer än en timme tidigare än planerat.

Ofta behöver du bråka lite extra för att få din ersättning för försenat flyg

Så jag förberedde papper och hade med mig en blankett om det till flygplatsen. Vi fick dock bråka lite för att få lämna in den eftersom ingen visste vad de skulle göra med den, men enligt lag får man lämna blanketten vid incheckning, gate eller customer service. Tack vare EU har man många rättigheter om ens flyg blir ändrat och du kan hitta alla här och använda kalkylatorn för att räkna ut din ersättning. Men det är inte alltid som flygbolagen har koll på vad som gäller. SAS försökte först att inte ge oss ersättning på grund av “extremt väder”. Deras orsak måste dock vara juridiskt giltig och eftersom man lyfte och landade andra flighter på samma flygplatser ungefär samtidigt menade jag att det inte kunde gälla som anledning. Därför bad jag att en överordnad skulle göra bedömningen och det visade sig att jag hade rätt. För oss innebar det att vi fick 600€ i ersättning, vilket är mer än vad vi betalade för biljetterna. Det är 6000 kronor som vi kan använda till andra resor. Så det lönar sig att ha koll på vilka regler som gäller för ersättning för försenat flyg eller om du blir ombokad.

När gäller reglerna?

Reglerna gäller för alla som flyger från en flygplats inom EU eller från en flygplats utanför EU till en flygplats inom EU med ett flygbolag som är registrerat i EU, Island, Norge eller Schweiz. Ett par exempel är:

  • Du flyger från Arlanda, Bromma, Västerås eller Skavsta med vilket flygbolag som helst.
  • Du flyger från Thailand eller USA till Arlanda, Bromma, Västerås eller Skavsta med ett flygbolag som är registrerat i EU, till exempel SAS.

Det är viktigt att veta att reglerna inte gäller när du reser gratis eller med en rabatt som inte är tillgänglig för allmänheten. Däremot gäller reglerna när man reser med bonusprogram, till exempel SAS Eurobonus och har betalat resan med poäng.

Vilka rättigheter gäller vid försenat flyg

Om du uppfyller kraven för rättigheter inom EU-lagstiftningen har du många rättigheter som kan vara bra att känna till. Till exempel:

  • Om förseningen är på minst två timmar ska flygbolaget alltid informera dig om vilka rättigheter du har. Informationen ska delas ut på plats, du ska alltså inte behöva söka upp den själv.
  • Om förseningen är på minst två timmar ska flygbolaget se till att du får ringa två gratis samtal eller skicka två meddelanden, till exempel för att ordna med hotell och flygtransfer.
  • Bjuda på gratis mat och dryck i förhållande till väntetiden när:
  • Om ditt flyg blir försenat till nästa dag ska flygbolaget stå för gratis hotell samt transport till och från flygplatsen.
  • Om ditt flyg blir mer än 5 timmar försenat till slutdestinationen ska flygbolaget erbjuda ombokning eller återbetalning av biljetten.
  • Om flyget är försenat med minst tre timmar har du rätt till minst 250€ i ersättning
  • Om du bokas om till en flygning som gör att du måste befinna dig på flygplatsen mer än en timme innan planerat har du rätt till 50% av ersättningen

Tre tips för en mer produktiv måndag

Tre tips för en mer produktiv måndag

Som ni kanske har förstått så tycker jag om små knep som gör en mer produktiv. Och om någon veckodag är extra mycket i behov av produktivitetsknep så är det måndagar. Det är första dagen på veckan och jag har ofta lite extra energi och får en liten nystart: som ett mini-nyår. MEN. Måndagar kan verkligen suga luften ur en. Om man hade bråttom iväg till helgen och försökte bli klar med jobbet så snabbt som möjligt måste man ofta börja med att få en överblick av allt som ska göras. Samtidigt som måndagar är fyllda med möten för de flesta och i många fall har man möten bara för att ha möten. Och det finns inget jag hatar mer än det. Så med åren (som kanske inte är så många som det låter som – men ändå åtta stycken sen jag började jobba) har jag lärt mig både en hel del produktivitets hacks men också knep för att göra måndagar mer meningsfulla. Här är tre av mina bästa tips för en mer produktiv måndag:

Lästips: så skriver du en att-göra-lista som gör dig mer produktiv.

1. Gå igenom kalendern och att-göra-listan redan på söndag kväll

Okej, okej – man ska använda helgen till återhämtning, inte till att jobba. Men jag har upptäckt att jag är mindre stressad på måndag morgon om jag tar en kvart till att se över veckans kalender redan på söndagen. Då kan jag också prioritera vad jag måste göra det första jag gör när jag kommer till jobbet och har koll på allt som kommer hända. Som projektledare och chef är det extra viktigt eftersom många kommer att vända sig till dig för att få koll på hur deras vecka ser ut. Om jag är förberedd både på vad jag behöver göra och vad mitt team behöver prioritera så är chansen större att alla får en mer produktiv måndag.

Lästips: så formulerar du mål som gör att du når dina drömmar.

2. En mer produktiv måndag börjar med tidsinställda mail på fredagen

Redan på torsdagen eller fredagen så har jag saker uppskrivna på min att-göra-lista som jag vill påminna mitt team eller en kund om i början av veckan. Istället för att vänta på att det ska bli måndag och sätta mig och skriva mailen då så skriver jag dem på fredag eftermiddag och tidsinställer dem till att skickas på måndag morgon precis innan folk börjar jobba. Då är mitt mail det första de ser i sin inbox och förhoppningsvis tar de tag i det på en gång eftersom det är det första som kommer upp. Och framför allt blir jag inte en flaskhals som de behöver vänta på.

Lästips: så tar du reda på vad din dröm är.

3. Våga säga nej till onödiga möten

Våga fråga kollegor och kunder om ni verkligen behöver ha det där avstämningsmötet: det finns så många möten som hade kunnat vara ett mail istället. I mina ögon behöver man bara ha ett möte om något ska diskuteras eller planeras och det görs bäst face to face. Om mötet är av rent informativt slag, till exempel att ta en vända runt bordet och berätta vad man ska göra under veckan, så passar det mycket bättre i ett mail. Det visar att du respekterar både din och de andras tid, och tid är något som vi alla har alldeles för lite av. Tänk på att det bara gäller om ni inte behöver diskutera prioriteringar eller bolla idéer – då behövs troligtvis det där avstämningsmötet ändå.

Så skriver du en att-göra-lista som gör dig mer produktiv

Så skriver du en att-göra-lista som gör dig mer produktiv

Att skriva en bra att-göra-lista som gör dig mer produktiv på riktigt är en konst som inte alla behärskar. Det är inte särskilt svårt men precis som med så mycket annat får man bättre resultat om man har en tanke om hur man gör något. Och en att-göra-lista är inget undantag. Efter att ha kämpat med att maximera vinsten av de superkrafter som min bipolära sjukdom ger mig så har jag hittat en metod som fungerar bra för mig. Genom att följa strukturen nedan så lyckas jag omvandla min kreativitet och energi till resultat och produktivitet. Om jag inte gör det snurrar den där kreativiteten bara runt och man kommer på mängder med idéer och projekt som aldrig blir något. Här är tre tips på hur man blir mer produktiv med hjälp av en bra att-göra-lista.

1. Skriv ned allt som ska göras i din att-göra-lista

Jag har lätt för att komma ihåg saker och skulle kanske inte behöva en att-göra-lista. Men om jag behöver komma ihåg vad jag ska göra tar det upp onödig tankekraft som jag skulle kunna lägga på annat. Därför skriver jag upp allt jag behöver göra, oavsett om det är att handla mjölk eller skriva en ny affärsplan. Det gör att jag kan fokusera på den uppgift jag håller på med istället för att tänka på vad jag behöver göra under dagen. Att-göra-listan blir ett verktyg för mig där jag varje dag går igenom vad som ska göras och prioriterar vad som behöver min uppmärksamhet allra mest.

Lästips: tre tips för en med produktiv måndag.

2. Se till att alla uppgifter har ett syfte och ett mål

En att-göra-lista kan snabbt fyllas på med punkter. Men många skriver upp saker som inte är nödvändiga eller som går att göra något med. Jag ser till att allt som kommer upp på min lista har ett syfte och ett mål som gör att jag levererar resultat. En uppgift jag ska göra behöver helt enkelt vara kopplat till något: ett projekt på jobbet, ett personligt mål eller något som behövs för att min vardag . Det gör att jag inte slösar med min tid på saker som inte ger resultat. Produktivitet handlar i grund och botten just om att leverera resultat, så allt onödigt slipas bort ur min agenda.

Lästips: så formulerar du mål som gör att du når dina drömmar.

3. Formulera uppgifterna som en handling

Det här är kanske något av det viktigaste för att din att-göra-lista ska göra dig mer produktiv: alla punkter måste vara handlingar. En punkt som “mamma” eller “affärsplan” går inte att agera på. En att-göra-lista ska samla handlingar som att “ringa mamma”, “uppdatera affärsplanen” eller “skriva blogginlägg om att-göra-lista”. När du skriver punkterna som handlingar blir din att-göra-lista både tydligare och mer action orienterad. Och det som gör en produktiv är action och handlingskraft!

Lästips: så tar du reda på vad din dröm är.

Psykisk ohälsa måste tas på allvar på jobbet

Psykisk ohälsa måste tas på allvar på jobbet

För några dagar skrev jag om att en psykisk sjukdag är lika okej som en fysisk sjukdom och på sociala medier blev reaktionerna många. Varje gång om jag skriver om det här kommer vittnesmålen om hur illa man blir behandlad av chefer, kollegor, sjukvård och Försäkringskassan om man är drabbad av psykisk ohälsa. Det är som att det är helt absurt att psykisk ohälsa är lika riktigt och farligt som fysisk ohälsa. Om inte farligare. Få tar livet av sig eller skadar sig själva om de har influensa, men om man lever med psykisk ohälsa är den risken stor.

Hur höga ska kostnaderna behöva bli?

Då handlar det inte främst om dem som lever med psykiska funktionsnedsättningar. Där verkar toleransen och förståelsen vara högre: ”för det är ju faktiskt en sjukdom, det är det inte att vara stressad, det blir alla”. En del av mig undrar hur höga samhällskostnaderna och de företagsekonomiska kostnaderna ska behöva bli för att problemet ska behöva tas på allvar. Det räcker uppenbarligen inte att psykisk ohälsa är den största anledningen till långtidssjukskrivningar, det är inte legitimt att ta en sjukdag för det ändå.

Fördomarna om psykisk ohälsa måste ändras

Många skriver till mig, både i kommentarer och mail, och berättar att de helt enkelt inte vågar prata om sin psykiska ohälsa. De är för rädda för att bli stämplade som jobbiga eller opålitliga om de är hemma på grund av depression eller stressymptom. Kollegan som har sträckt ljumsken när hen sprang ett maraton, hen får däremot krya-på-dig-kort och ryggdunkningar. Självklart ska man vara hemma när man har sportat sig till en skada! Men skyll dig själv om arbetsmiljön är osund och du utvecklar ett utmattningssyndrom, då är det bara att bita ihop och gå till jobbet. För du förstår väl att du inte kan vara hemma bara sådär för att du mår lite psykiskt dåligt?

Det finns så otroligt mycket fördomar och stigman kring psykisk ohälsa. Det är lika mycket en sjukdom och en skada som om man gör illa sig fysiskt. Och man kan inte rå för att man blir psykiskt sjuk, precis som man inte kan rå för att man får en förkylning. Inte mer än att ta ansvar och förebygga det som går att förebygga.

Arbetsgivarna måste visa vägen

Jag är övertygad om att det mest effektiva sättet att komma åt fördomarna om psykisk ohälsa är att låta arbetsgivarna visa vägen. De flesta jag vågar prata med är inte öppna med sin psykiska ohälsa för att de är rädda att förlora jobbet. Och om man blir arbetslös får det stora konsekvenser. Om arbetsgivarna går i bräschen för kampen mot psykisk ohälsa försvinner ett stort orosmoment. Så frågan är när arbetsgivarna ska förstå det?

Följ min vardag i mina Instastories

Följ min vardag i mina Instastories

Idag har det, som så många dagar, gått i full fart på jobbet och jag har flängt i taxin mellan möten. Inte så miljövänligt men enda chansen att hitta. Och när schemat är så tight är det ännu svårare att hinna med bloggen. Om du vill ta del av hur vardagen ser ut som en psykiskt sjuk projektledare inom media så kika in på min Instagram och följ mina stories. De uppdateras hela dagarna!