Therese Molander

Jag mår i ärlighetens namn ganska kasst rent fysisk just nu. Större delen av mina dagar går åt att sova och försöka få i mig mat, vilket är anledningen till att det varit så tyst här. Men det verkar i alla fall bli bättre och jag har fått mediciner som hjälper till. På fredag väntar mitt fjärde läkarbesök på två veckor och förhoppningsvis ser allt lite ljusare ut då. Men jag hade hoppats på att julen skulle vara lugn och skön, inte spenderas på sjukhus och i en sjuksäng 🙂

Men nu är det i alla fall ett nytt år och jag hoppas på att det kommer att bli ett riktigt bra år! 2018 var tufft och jag är minst sagt redo för ett bättre år. Och vi går ut hårt, om mindre än en vecka är det dags för Cancergalan vilket betyder att vi har fullt upp med den sista produktionen nu.

Måndag: gårdagen blev hyfsat lugn, dagen spenderades i sängen och på kvällen kom vänner över på middag.

Tisdag: återhämtning deluxe! Jag tänker spendera dagen i soffan med Bumbibjörnarna. Det är i alla fall skönt att inte vara bakfull!

Onsdag: full fart med jobb, jag jobbar som ni vet med Cancerfonden för tillfället och på måndag är det dags för Cancergalan så nu är det full fart.

Torsdag: återigen jobb, jobb och jobb. Det är roligt men otroligt tufft eftersom vårt kampanjmaterial till stor del består av personer som är svårt sjuka i cancer.

Fredag: som jag längtar efter helg redan nu! Min ena brorson fyller 8 och om jag orkar ska jag ta mig iväg till dem, men de bor tjugo mil bort och om jag fortfarande mår dåligt blir det inte så.

Helg: jag är helt inställd på att bara vila och försöka ladda upp inför en hektisk arbetsvecka.

Vad ska du göra i veckan?

Just nu är det verkligen fullt upp och det känns som att jag inte gör något annat än att jobba. Den 7 januari är det dags för Cancergalan Tillsammans mot cancer och dagen efter drar vi igång en stor kampanj. Så det är massor att göra innan dess. Något som piggar upp och ger lite extra energi mitt i allt det här är dulceyblondies med dulceytryffel.

Dulceychoklad är karamelliserad vit choklad som smakar förvånansvärt likt dulche leche, det vill säga karamelliserad mjölk. Och nästa gången jag gör dem kommer jag nog göra en swirl av dulche leche i dulcheytryffeln. Det är inte helt lätt att hitta karamelliserad vit choklad, men det finns både från Vahlrona och Callebaut. Tyvärr är det inte märken som man normalt hitta i matbutiker, så man får planera i förväg och beställa hem.

Själva receptet utgår från Roy Fares recept på blondies med hallon och vit choklad. Jag har helt enkelt bytt ut den vita chokladen mot karamelliserad vit och hoppat över hallonen och chokladknopparna. Det är säkert supergott med hallon, mango eller hjortron i – det får jag nog också prova nästa gång!

Recept: dulceyblondies med dulceytryffel

Dulceytryffel

Ingredienser

• 300 g karamelliserad vit choklad
• 100 g  vispgrädde

Gör så här:

1. Hacka chokladen och lägg den i en skål.
2. Koka upp grädden och häll den över chokladen.
3. Rör ihop till en slät tryffel, låt svalna.

Dulceyblondies

Ingredienser:

• 330 g karamelliserad vit choklad
• 160 g smör
• 3,75 dl vetemjöl
• 1 msk vaniljsocker
• 1 tsk salt
• 3 st ägg
• 1 dl strösocker

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 165 grader (varmtluft).
2. Smöra kanterna på en bakform, 20x20cm, och täck bottnen med bakplåtspapper.
3. Smält smöret och den vita chokladen på låg värme.
4. Blanda mjöl, vanlijsocker och salt i en bunke.
5. Vispa äggen fluffigt.
6. Vispa ner sockret i äggen.
7. Rör ned den smälta choklad- och smörblandningen.
8. Tillsätt de torra ingredieserna och blanda noga.
9. Fördela smeten i formen och grädde i mitten av ugnen i 25 minuter.
10. Låt kakan svalna, häll på tryffel och dekorera med exempelvis havssalt eller hackade pecannötter.
11. Ställ kakan i kylen så att tryffeln stelnar helt.
12. Ta bort bakplåtspappret, skär loss kakan och skär den i bitar.
13. Njut!

Direkt efter jobbet igår satte vi oss i bilen och körde mot Åre. Efter alldeles för många timmar i bilen kom vi fram en stund efter midnatt och försökte somna så snabbt som möjligt. Egentligen är vi här vid den absolut sämsta tidpunkten man kan: skidsäsongen börjar i helgen vilket innebär att man inte kan åka skidor. Och eftersom snökanonerna är igång för fullt kan man inte vandra i bergen. Och kabinbanan är stängd så det går inte att åka upp på Åreskutan.

Så för oss har det blivit en väldig lugn dag. Jag har pälsat på mig och försökt lära känna mitt nya objektiv: jag vill bli bättre på landskapsbilder. Trots ett par timmar ute i snön blev det bara två bilder jag blev 25% nöjd med, främst för att jag glömde fjärrutlösaren på hotellet och bilderna blev suddiga. Men övning ger färdighet!

Nu har vi nyss kommit tillbaka efter en sen lunch på Copperhill och ska börja göra oss i ordning för det stora äventyret och anledningen till att vi är här: middag på Fäviken.

Vet ni? Jag känner mig så otroligt lycklig just nu. Jag vaknade med ett leende på läpparna imorse och nästan studsade iväg till jobbet. Jag får livet att fungera nu trots att jag inte kan ta mina mediciner på grund av hormonbehandlingen, och det är inte lätt, så jag känner mig så lycklig. Så balanserad och glad och energifylld utan att vara manisk. Till och med min samtalskontakt på psykiatrin noterade det, att jag är glad men inte för glad.

Det mesta är helt enkelt bra just nu och det underlättar. Det enda som inte fungerar helt är bloggen, det har varit lite mycket med nytt jobb och en intensiv behandlingsfas. Men så får det vara! Alldeles strax bär det av mot Åre och jag hoppas att jag kommer hinna ta massor av bilder att dela med mig av till er. Bilden är tagen i Paris, dit längtar jag alltid tillbaka och jag hoppas verkligen på att kunna boka en resa dit i vår.