fbpx

Att jag är psykiskt sjuk betyder inte att jag kommer bli en dålig mamma

Att jag är psykiskt sjuk betyder inte att jag kommer bli en dålig mamma

Sen vi gick ut med att vi väntar barn så har 99,9% av alla kommentarer varit positiva, men inte alla. Mig rör det inte särskilt mycket i ryggen med elaka kommentarer, men det finns två som jag skulle vilja bemöta. Och de handlar om att en psykisk sjukdom automatiskt skulle göra en till en dålig förälder eller att det är fel att skaffa barn när man är psykiskt sjuk. De kommentarerna jag har fått är

”Du borde väl för fan ha förstått att det inte är meningen att psykiskt sjuka människor ska få barn när ni inte kunde bli gravida själva”

och

”Hur i helvete kan du vara så självisk att du skaffar barn när du är psykiskt sjuk?”

Hade man sagt likadant till en frisk person?

Den första kommentaren får mig bara att undra om personen skulle ha sagt så till ett friskt par som behövde hjälp med IVF för att kunna bli gravida. Min psykiska sjukdom och mina svårigheter att bli gravid har inget alls med varandra att göra. Och om det nu finns en högre makt som tycker att psykiskt sjuka människor inte ska kunna skaffa barn så hade jag inte blivit gravid med IVF heller. Men den visar på en underliggande bild av att psykiskt sjuka personer är olämpliga och dåliga föräldrar, precis som kommentar nummer två.

Det är inte säkert att mina barn drabbas av min sjukdom

Det verkar finnas en del som tycker att det är själviskt att skaffa barn om man har en psykisk sjukdom, både för att barnet skulle kunna ärva sjukdomen och för att de drabbas av den på andra sätt. Först och främst så kanske man kan konstatera att det alltid är själviskt att skaffa barn, det är inget man gör för någon annans skull. Det gör man för att man själv längtar efter att bli förälder. Och för det andra så är det inte alls säkert att barnet ärver sjukdomen eller på något sätt drabbas av den.

De som läst min blogg ett tag vet att jag har varit väldigt rädd för att eventuella barn ska ärva min bipolära sjukdom och att det inte alls var ett lätt val att försöka bli gravid. Det är en av världens tio mest handikappande sjukdomar och den är ärftlig. Men det betyder inte att mina barn måste få sjukdomen eller att det är värre att skaffa barn som psykiskt sjuk än som fysiskt sjuk. Min upplevelse är att man inte alls blir lika ifrågasatt om man exempelvis har diabetes och skaffar barn, trots att det finns en risk att barnen på olika sätt drabbas av förälderns sjukdom. Dessutom, om våra barn skulle ärva min sjukdom så finns det ingen som är bättre utrustad för att stötta dem än vad jag är.

Vi har ett ansvar för att ha en plan

Därmed inte sagt att det finns en risk att våra barn drabbas av min sjukdom. Jag är i perioder väldigt sjuk och det är klart att det påverkar mina anhöriga och särskilt min närmsta familj. Det gör att jag har ett ansvar för att ta hand om min sjukdom och minska mina sjukdomsskov så gott det går. Och vet ni? Jag har inte haft ett allvarligt skov på tre år. Jag har kunnat avbryta mina manier genom att ta en sömntablett och förebygga svåra depressioner genom att vara sjukskriven på deltid. Jag tar ansvar och oftast märks min sjukdom inte av. Ibland kommer M behöva ta nattningen själv och ibland kommer jag vara hemma på dagarna medan barnen är i skolan, men det är inget som är särskilt konstigt. Och vet ni vad? Vanliga människor blir också sjuka eller är frånvarande vissa dagar, då löser man det med att den andra partnern steppar upp eller att man har barnvakt. Och mina barn kommer ha turen att ha en alldeles fantastisk pappa som finns där när jag är borta. Oavsett om det är för att jag jobbar över eller för att jag behöver sova.

Att vara frisk är ingen garanti för att man blir en bra förälder

Men allra viktigast i relation till allt det här är nog att säga att en person är frisk är ingen garanti för att hen kommer bli en bra förälder. Precis som en psykisk sjukdom inte är en garanti för att man kommer bli en dålig förälder. Det är våra handlingar och våra val som avgör det. Det finns gott om friska personer som är långt ifrån bra föräldrar för att de väljer att inte vara det. Och det finns gott om psykiskt sjuka personer som är underbara föräldrar.

Både jag och min sambo kommer göra allt för att våra barn ska ha det så bra som möjligt. Hur vi gör det har bara vi och våra närmsta med att göra, men jag blir så himla trött på att personer tror att min sjukdom kommer att göra mig till en dålig mamma för det är så långt från sant som man kan komma.

20 Comments

  1. Elin
    mars 28, 2019 / 9:19 f m

    Nämen usch vad tråkigt att du fått dessa kommentarer 🙁 Jag hoppas att du inte slösar mer energi och tanke på dom nu.. du kommer bli en underbar mamma! Kram 🙂

  2. mars 28, 2019 / 10:32 f m

    Nej fy vilka onödiga kommentarer du har fått och jättebra att du lyfter dom. Bra skrivet och heja dig! <3 Kramis

  3. mars 28, 2019 / 1:31 e m

    Nej man blir inte en dålig mamma eller förälder för man år psykisk sjuk. och det är inget som säger att en ”frisk” förälder är bra heller.
    Bra du bemöter det. Att vara mamma/förälder är tufft för alla! i perioder och faser. och precis lika underbart om inte mer för man uppskattar de bra stunderna ännu mer när man mår bra… och får kraft och styrka när man inte mår så bra.

  4. mars 28, 2019 / 3:13 e m

    Men oj, man blir ju mörkrädd att läsa att folk kläcker ur sig något så fruktansvärt onödigt. Känner inte dig men är övertygad att du kommer bli den bästa mamma för just ditt barn. Ha en fortsatt trevlig dag. Kram

  5. mars 28, 2019 / 3:32 e m

    Kikar in och önskar en trevlig helg

  6. mars 28, 2019 / 4:46 e m

    Alltså att folk anser sig ha rätten att skriva sådana där kommentarer, sjukt. Det finns ingen garanti att någon som skaffar barn blir en bra förälder, oavsett om man har en sjukdom eller inte. Är det nu så att man anser att en person inte skulle bli en bra förälder så får man hålla det för sig själv, speciellt om det är en person på internet som man inte känner. Kan förstå mer om man har den diskussionen med ett syskon eller någon annan man är jättenära men att skriva sådana kommentarer är verkligen så onödigt. Hoppas du inte tar åt dig, du kommer säkert bli en jättebra mamma! 🙂

  7. mars 28, 2019 / 6:23 e m

    Usch vilka hemska kommentarer! Du kommer bli en grym mamma! 😍

  8. mars 28, 2019 / 7:35 e m

    Så tråkiga kommentarer. Men som du säger – man är inte en dålig förälder bara för att man är sjuk.

  9. mars 28, 2019 / 8:11 e m

    blir så arg på alla kommentarer folk kan lägga, speciellt när man ska bli/är mamma

  10. mars 28, 2019 / 8:14 e m

    Men så hemska och onödiga kommentarer! Hur kan man ens skriva så?? Usch för dem. Så bra inlägg och svar tillbaka! Du kommer bli en underbar mamma 😀

  11. mars 28, 2019 / 9:37 e m

    Men vad arg jag blir! Som att det spelar någon roll. Som att fullt friska personer inte överger deras barn, väljer bort dem, slår dem osv hela tiden. Du kommer bli en fantastisk mamma, det är jag säker på! Och om ditt barn drabbas av din sjukdom så är hon ju inte ensam, hon har ju dig som kan hjälpa och guida henne <3

  12. mars 28, 2019 / 10:45 e m

    Ursäkta men den som skriver en sån kommentar ska nog fundera lite innan hen blir förälder..

  13. mars 29, 2019 / 1:02 f m

    jag med ett ivf barn och två ”vanliga” är väl en dålig mamma ja me då anagligen för jag är nere just nu

    elaka kommentarer kan man va utan varför ens göra sej besväret att läsa sen skriva en elak kommentar? DEN är en självisk person

  14. mars 29, 2019 / 2:04 f m

    Vad är det för fel på folk?! Fattar inte varför man ska slänga sig med så elaka kommentarer. Bara för att man är psykiskt sjuk behöver man absolut inte vara en sämre förälder till sitt barn än någon annan <3

  15. mars 29, 2019 / 2:23 f m

    Du skojar?? Vem tusan är idioten som säger så?? Om något så kommer det ju låta ditt barn växa upp till att bli hundra gånger mer förstående och en helt otrolig vän att kunna luta sig mot sen i framtiden. Du är otrolig hjärtat och jag är helt övertygad om att du kommer bli en otrolig Mamma!! KRAM <3

  16. mars 29, 2019 / 12:04 e m

    Helt sjukt att du ens ska behöva ta upp detta, men jag tycker du gör det på ett otroligt bra sätt! Du har helt rätt i allt du säger! Ni kommer göra ett helt fantastiskt jobb som föräldrar <3 Kram

  17. mars 31, 2019 / 9:34 e m

    Så fin bild på dig! Så länge man har kärlek att dela med sig av så finns det inga hinder att bli en bra förälder 💖 Om alla skulle gå och fundera på om man kan skaffa barn eller inte för att man har en psykisk diagnos så skulle samhället se konstigt ut. Jag vet många som inte själva har en psykisk diagnos men sedan fått barn med det och skulle man i så fall resonera så att ingen borde skaffa barn för att det är risk att barnet får en diagnos??? Knäppt! Njut av din graviditet och du kommer bli en toppenmamma! Kram 💖

  18. april 8, 2019 / 12:14 e m

    Sjukt vilka åsikter folk har!! Att ha psykisk ohälsa är ju jättevanligt, de flesta har nog mått dåligt under perioder av sitt liv och precis som du skriver, varför skulle det vara värre med psykisk sjukdom jämfört med fysisk? Jag kan förstå att det finns en viss oro att bipolaritet ska ärvas neråt, men bara för det är du ju ingen dålig, oansvarig människa. Jag är helt säker på att du kommer bli världens bästa mamma!
    Kram

  19. Aniram
    juni 3, 2019 / 8:31 f m

    Fantastiskt bra inlägg, Therese! Tack för att du har skrivit det, det är precis så det är. Exakt precis så, och du har rätt, det kommer att fungera alldeles utmärkt. Du har koll och en beredskapsplan som inte går av för hackor, du är betydligt mer förberedd än många andra blivande (eller varande) föräldrar som jag känner.

    Jag hittade din blogg _idag_ och läser in mig på alla tips. Jag är nyligen diagnostiserad typ 2 och jag har ett barn på 12 år- som beskrivs som världen tryggaste, mest stabila kille – detta tror jag mycket beror på att jag aktivt har jobbat på att göra tillvaron lugn och trygg för honom.
    (Eftersom jag inte riktigt visste vad som var fel och pendlade en del, satsade jag stenhårt på att han skulle få en så trygg anknytning som det bara gick att få.)

    Jag tänker också att det inte bara är _våra_ gener våra barn ärver utan även den andra förälderns. Och jo, det är ärftligt, men det behöver inte slå igenom, och skulle det göra det är det inte hela världen, för då finns vi till hands.

    Stort tack återigen, för att du så delar med dig så modigt.

    Kram M

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.