Så skriver du en att-göra-lista som gör dig mer produktiv

Så skriver du en att-göra-lista som gör dig mer produktiv

Att skriva en bra att-göra-lista som gör dig mer produktiv på riktigt är en konst som inte alla behärskar. Det är inte särskilt svårt men precis som med så mycket annat får man bättre resultat om man har en tanke om hur man gör något. Och en att-göra-lista är inget undantag. Efter att ha kämpat med att maximera vinsten av de superkrafter som min bipolära sjukdom ger mig så har jag hittat en metod som fungerar bra för mig. Genom att följa strukturen nedan så lyckas jag omvandla min kreativitet och energi till resultat och produktivitet. Om jag inte gör det snurrar den där kreativiteten bara runt och man kommer på mängder med idéer och projekt som aldrig blir något. Här är tre tips på hur man blir mer produktiv med hjälp av en bra att-göra-lista.

1. Skriv ned allt som ska göras i din att-göra-lista

Jag har lätt för att komma ihåg saker och skulle kanske inte behöva en att-göra-lista. Men om jag behöver komma ihåg vad jag ska göra tar det upp onödig tankekraft som jag skulle kunna lägga på annat. Därför skriver jag upp allt jag behöver göra, oavsett om det är att handla mjölk eller skriva en ny affärsplan. Det gör att jag kan fokusera på den uppgift jag håller på med istället för att tänka på vad jag behöver göra under dagen. Att-göra-listan blir ett verktyg för mig där jag varje dag går igenom vad som ska göras och prioriterar vad som behöver min uppmärksamhet allra mest.

Lästips: tre tips för en med produktiv måndag.

2. Se till att alla uppgifter har ett syfte och ett mål

En att-göra-lista kan snabbt fyllas på med punkter. Men många skriver upp saker som inte är nödvändiga eller som går att göra något med. Jag ser till att allt som kommer upp på min lista har ett syfte och ett mål som gör att jag levererar resultat. En uppgift jag ska göra behöver helt enkelt vara kopplat till något: ett projekt på jobbet, ett personligt mål eller något som behövs för att min vardag . Det gör att jag inte slösar med min tid på saker som inte ger resultat. Produktivitet handlar i grund och botten just om att leverera resultat, så allt onödigt slipas bort ur min agenda.

Lästips: så formulerar du mål som gör att du når dina drömmar.

3. Formulera uppgifterna som en handling

Det här är kanske något av det viktigaste för att din att-göra-lista ska göra dig mer produktiv: alla punkter måste vara handlingar. En punkt som “mamma” eller “affärsplan” går inte att agera på. En att-göra-lista ska samla handlingar som att “ringa mamma”, “uppdatera affärsplanen” eller “skriva blogginlägg om att-göra-lista”. När du skriver punkterna som handlingar blir din att-göra-lista både tydligare och mer action orienterad. Och det som gör en produktiv är action och handlingskraft!

Lästips: så tar du reda på vad din dröm är.

Psykisk ohälsa måste tas på allvar på jobbet

Psykisk ohälsa måste tas på allvar på jobbet

För några dagar skrev jag om att en psykisk sjukdag är lika okej som en fysisk sjukdom och på sociala medier blev reaktionerna många. Varje gång om jag skriver om det här kommer vittnesmålen om hur illa man blir behandlad av chefer, kollegor, sjukvård och Försäkringskassan om man är drabbad av psykisk ohälsa. Det är som att det är helt absurt att psykisk ohälsa är lika riktigt och farligt som fysisk ohälsa. Om inte farligare. Få tar livet av sig eller skadar sig själva om de har influensa, men om man lever med psykisk ohälsa är den risken stor.

Hur höga ska kostnaderna behöva bli?

Då handlar det inte främst om dem som lever med psykiska funktionsnedsättningar. Där verkar toleransen och förståelsen vara högre: ”för det är ju faktiskt en sjukdom, det är det inte att vara stressad, det blir alla”. En del av mig undrar hur höga samhällskostnaderna och de företagsekonomiska kostnaderna ska behöva bli för att problemet ska behöva tas på allvar. Det räcker uppenbarligen inte att psykisk ohälsa är den största anledningen till långtidssjukskrivningar, det är inte legitimt att ta en sjukdag för det ändå.

Fördomarna om psykisk ohälsa måste ändras

Många skriver till mig, både i kommentarer och mail, och berättar att de helt enkelt inte vågar prata om sin psykiska ohälsa. De är för rädda för att bli stämplade som jobbiga eller opålitliga om de är hemma på grund av depression eller stressymptom. Kollegan som har sträckt ljumsken när hen sprang ett maraton, hen får däremot krya-på-dig-kort och ryggdunkningar. Självklart ska man vara hemma när man har sportat sig till en skada! Men skyll dig själv om arbetsmiljön är osund och du utvecklar ett utmattningssyndrom, då är det bara att bita ihop och gå till jobbet. För du förstår väl att du inte kan vara hemma bara sådär för att du mår lite psykiskt dåligt?

Det finns så otroligt mycket fördomar och stigman kring psykisk ohälsa. Det är lika mycket en sjukdom och en skada som om man gör illa sig fysiskt. Och man kan inte rå för att man blir psykiskt sjuk, precis som man inte kan rå för att man får en förkylning. Inte mer än att ta ansvar och förebygga det som går att förebygga.

Arbetsgivarna måste visa vägen

Jag är övertygad om att det mest effektiva sättet att komma åt fördomarna om psykisk ohälsa är att låta arbetsgivarna visa vägen. De flesta jag vågar prata med är inte öppna med sin psykiska ohälsa för att de är rädda att förlora jobbet. Och om man blir arbetslös får det stora konsekvenser. Om arbetsgivarna går i bräschen för kampen mot psykisk ohälsa försvinner ett stort orosmoment. Så frågan är när arbetsgivarna ska förstå det?

Följ min vardag i mina Instastories

Följ min vardag i mina Instastories

Idag har det, som så många dagar, gått i full fart på jobbet och jag har flängt i taxin mellan möten. Inte så miljövänligt men enda chansen att hitta. Och när schemat är så tight är det ännu svårare att hinna med bloggen. Om du vill ta del av hur vardagen ser ut som en psykiskt sjuk projektledare inom media så kika in på min Instagram och följ mina stories. De uppdateras hela dagarna!

Chokladdoppade bananer och en fysisk sjukdag i soffan

Chokladdoppade bananer och en fysisk sjukdag i soffan

Idag ligger jag hemma med feber och sträcktittar på Chef’s table, äter chokladdoppade bananer och dricker te. Jag är överlag dålig på att vara sjuk, oavsett om det är en psykisk sjukdag eller en fysisk, och så fort energin tillåter hittar jag på något projekt. Vilket bara resulterar i att det tar längre tid innan jag blir frisk. Jag vet att jag behöver vila, och om det är något min bipolära sjukdom har lärt mig om resten av livet så är det att man inte kan vara frisk i längden om man inte får återhämtning. Så idag försöker jag verkligen tvinga mig att bara ta det lugnt så att jag kan komma tillbaka till jobbet. Den här veckan drar mitt första stora projekt för Fragbite igång och jag har egentligen inte tid att vara sjuk. Men det är ju så otroligt tråkigt!

Ett lite nyttigare godis

Något som gör mig lite gladare och piggare är att vi har både bananer och choklad hemma. Det är huvudingredienserna i mitt nya favoritgodis: chokladdoppade bananer. Busenkelt, barnsligt gott och betydligt nyttigare än annat godis. Jag använder riktigt mörk choklad så att det inte är så mycket socker i. Dessutom är banan så sött att till och med jag som har en riktig sweet-tooth hade tyckt att det blev för sött med mjölkchoklad. Ett extra plus är att det blir ett veganskt godis om man har mjölkfri choklad. För att göra det extra gott brukar jag toppa med frystorkade hallon eller kokos.

chokladdoppade bananer

Recept: chokladdoppade bananer

Ingredienser
  • 1 banan
  • Ca 50 g mörk choklad
  • Frystorkade hallon, kokos eller flingsalt
Gör så här
  1. Skiva bananen och frys i en halvtimme.
  2. Smält chokladen.
  3. Doppa bananskivorna i chokladen med hjälp av en gaffel.
  4. Lägg de chokladdoppade bananerna på ett bakplåtspapper.
  5. Strö över valfri topping och låt chokladen stelna

En psykisk sjukdag är lika okej som en fysisk sjukdag

En psykisk sjukdag är lika okej som en fysisk sjukdag

Många tycker fortfarande att det är konstigt att vara psykiskt sjuk än att vara fysisk sjuk. Det bidrar till många fördomar och tabun som får bieffekter och ger ringar på vattnet. En bieffekt är att många tänker att en psykisk sjukdag inte är lika okej eller berättigad som en fysisk sjukdag. Man tror helt enkelt att man måste bita ihop och gå till jobbet eftersom det bara är psykiskt, oavsett om man lever med en psykisk sjukdom eller annan psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa är lika riktigt som fysisk ohälsa

Det gör mig otroligt arg eftersom psykisk ohälsa är lika riktig och legitim som fysisk ohälsa. Och inte bara det: psykisk ohälsa är, enligt Folkhälsomyndigheten, vårt största folkhälsoproblem och den enskilt största anledningen till sjukskrivningar. Med skillnad att för de flesta som är sjukskrivna för psykisk ohälsa så har det redan gått för långt. Man har redan gått in i väggen och fått utmattningssyndrom, fått så allvarlig panikångest att man inte kan jobba eller stressyndrom som gör minsta lilla uppgift omöjlig.

Man måste ta sin psykiska sjukdag i tid

Jag tror att en stor anledning till att man inte sjukskriver sig för psykisk ohälsa förrän det har gått så långt är att det inte är lika okej att ta en psykisk sjukdag som en fysisk sjukdag. Om man har feber eller är tokförkyld är det en självklarhet att stanna hemma från jobbet för att bli frisk. Om man däremot är stressad eller har ångest ska man bita ihop och gå till jobbet så att det inte drabbar kollegorna.

Nu säger jag absolut inte att man ska stanna hemma varje gång det är stressigt eller jobbigt på jobbet, men om stressen eller ångesten är av sjukdomsslag bör man vara hemma. Om man får till avkopplingen och återhämtningen innan ett stressymptom eller utmattningssyndrom utvecklas så kommer man inte behöva vara hemma lika länge och bli lika allvarligt sjuk senare.

Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar

Men för att vi ska komma så långt att en psykisk sjukdag är lika okej som en fysisk sjukdag måste arbetsgivarna börja ta sitt ansvar. Det första steget är så enkelt som att kommunicera ut till alla medarbetare att en psykisk sjukdag är lika okej som en fysisk sjukdag.

Nästa steg är att leva upp till det och låta medarbetare ta sina psykiska sjukdagar samt att skapa en arbetsmiljö som minimerar psykisk ohälsa. På samma sätt som de flesta arbetsplatser har handsprit på toaletterna och karensdagar för att komma till jobbet efter magsjuka behöver arbetsmarknadens parter hitta lösningar på hur arbetsgivare kan arbeta för att minska risken för psykisk ohälsa.